I den andra perioden verkar Tampa ha vaknat till lite och är det lag som kommer igång bäst.
Efter 2.08 blir Toews lite tveksamt utvisad för holding och Lightning skapar ett bra tryck. En chans nästan direkt ger Lecavalier öppet mål, men han lyckas lyfta pucken över både Huet och ribban.
Även i detta numerära överläge för Lightning bjuder man dock på ett friläge. Den här gången är det Patrick Kane som kommer fri, men även denna gång står Ramo i vägen.
Tidigare gånger jag sett Karri Ramo spela har han knappast imponerat men i den här matchen måste jag säga att han spelar felfritt. Vid ett antal tillfällen är han skymd, men visar sig vara brapåatt se till att han ser pucken. På de två frilägen, av Bolland och Kane, han fått emot sig har han agerat lugnt och hållit ihop benskydden.
Chicago har även i denna perioden tagit initiativet efter en lite trög inledning och det känns som att det är klass-skillnad på dessa lag för tillfället. Ramo har dock varit klart vassare än Christobal Huet, som borde tagit det enda målet han släppt in, och därför står det 1-1 efter knappt halva matchen trots att skotten är 10-27.
Efter 9.45 ger dock Craig Adams Lightning en chans att ta över initiativet då han åker ut 4 minuter för hög klubba. Men hittills har det varit Chicago som haft de bästa chanserna när man varit i numerärt underläge.
Den här gången behöver dock Lightning bara 43 sekunder på sig innan Steven Stamkos gör 2-1 med sitt andra mål för matchen. Ensam i slotten får han tid att sikta och sätter den bakom en chanslös Huet.
Eftersom målet kommer i den första utvisningen på Adams fortsätter Tampa i powerplay och återigen gör Stamkos mål. Denna gången behövde Lightning 1.10 på sig i numerärt överläge. Stamkos har därmed fullbordat sitt hattrick redan i andra perioden i en match där hans lag haft svårt att ens ta sig över halva planen.
Att Chicago skulle vara lidande av att Patrick Sharp är skadad var inte oväntat, men att det skulle vara för att hans ersättare, Craig Adams, dragit på sig en mycket onödig utvisning kanske är mer förvånande.
Skulle tro att Adams kommer att få begränsat med speltid under resten av matchen då Joel Quenneville inte brukar tveka att bänka spelare som onödigt sätter laget i numerärt underläge.
Chicago fortsätter dock att dominera matchen och den är långt ifrån avgjord i detta läge. Men Karri Ramo fortsätter att göra räddningar i alla möljiga lägen.
Med 1.45 kvar ryker Burish ihop med Hall i ett försök att ytterligare tända sitt lag. Men mycket till fight blir det inte då de flrsta slagen hamnar i luften innan linjemannen bryter.
31 sekunder senare är det dags igen då Downie och Byfuglien ryker ihop efter en tackling från Byfuglien på Stamkos som Downie inte gillar. Inte heller denna fight är mycket för fightingfans att leta efter på youtube. Det leder dock till powerplay för Blackhawks då Downie även får 2 minuter för instigator då han startade fighten.
Redan efter ett par sekunder prickar Chicago stolpen och strax därefter sätter Jonathan Toews 3-2 och matchen lever i allra högsta grad.
Det är tydligt att Blackhawks är ett lag som har en bra känsla i laget efter en bra säsong så här långt och man tvivlar inte på sitt spel utan fortsätter att spela på samma sätt och pressar tillbaka Lightning rejält. En tydlig skillnad mot vad man kan se när lag i motgång som Rangers eller Penguins då de hamnar i en liknande situation.
En mycket underhållande period och visst måste man instämma med de som tycker att slagsmålen är en del av hockeyn då det höjer nerven i matcher. Tyvärr innebär det ibland skador, men knappast mer än i det övriga spelet.
Efter två perioder: Ramo/Stamkos – Blackhawks 3-2
Tags: blackhawks, chicago, direktrapport, hockey, ishockey, lightning, nhl, odds, sport, tampa bay
