Med skador på många av sina framträdande spelare räckte Boston inte riktigt till i mötet med Washington som fortsätter att imponera på hemmaplan. Matchen var inte riktigt så bra som jag hade hoppats på, men visst bjöd den på en del riktiga höjdpunkter. Semins acceleration som ledde fram till Capitals ledningsmål till 2-1 som kom i mitten av sista perioden visade att Ovechkin inte är den ende Alex i huvudstaden. Nu kopplar undertecknad över till matchen mellan St Louis och Chicago som brukar betyda heta matcher och derbystämning. Senaste åren har det varit lite svalare i dessa matcher men i år verkar det hetta till igen. Båda tidigare mötena har kommit till tredje perioden med ena laget i en tvåmålsledning, men båda har slutat med förlängning och båda har vunnits av Blues. I natt har jag sporadiskt sett första perioden som har bjudit på ett frenetiskt tempo, ett powerplaymål av Barker (Edit: Ändrades senare till att vara en styrning av Brouwer.) för Blackhawks samt två fighter. Den första mellan Patrick Sharp och Jay McKee där sistnämnde fick in de flesta av träffarna. Och den andra där Cam Janssen överöste Ben Eager med knytnävar. Det här verkar vara en match att följa till slutet då det doftar slutspelshockey trots att sannolikheten att Blues spelar slutspelshockey i vår är minimal.

This entry was posted on söndag, januari 18th, 2009 at 4:30 f m and is filed under Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.